elinellie

hejsvejs !

Nu har jag inte bloggat på ett tag och det beror på att jag jobbar jätte mycket
och försöker få tiden till att räcka till. & den mellan tiden tills jag jobbar igen vilar jag bara.
Magen växer så det knakar så det är faktiskt ganska skönt att jobba för veckorna bara rusar iväg.

För en månad sen när vi var på inskrivningen hos barnmorskan fick vi tid för ultraljud vilket vi tyckte var hur roligt som helst. För varje dag som gick längtade vi bara mer och mer vilket jag tror alla föräldrar gör när man ska få se vad som egentligen händer i magen. Iaf dog min morfar hastigt och på bara 24 h från att vi fick veta vad som var felet gick han bort. detta har varit en enorm sorg för mig och min familj med tanke på att både min moster , mormor och morfar dött i cancer på mindre än två år. när allting är som mest jobbigast får vi också reda på att min älskade morfars begravning är satt på samma dag som ultraljudest med bara en 30min ifrån varandra. Vi avbokade ultraljudet för att bara koncentrera oss på morfar vilket var prio ett. Nu när allt börjat kännas lättare och fått sörja så känns allt bättre och då märker jag också att det mest vänder.

Vi ringde akademiska för en ny tid men dom ringde aldrig upp vilket vi blev väldigt frustrerade över. Vi har gått nästan en vecka och bara varit förbannade över att dom aldrig ringer o tänkt att det kanske inte finns tider?
men sen här i veckan ringde dom och hade fixat en tid den 10 maj. Jag kände hur jag bara lyste upp oh blev så glad att jag nästan inte kunde koncentrera mig klart på jobbet. glädjetårar. vi var så säkra på att vi skulle få vänta minst flera veckor o annars göra ett privat ultraljud om tiden gick för långt vilket kostar massor.
Vi får tänka att en människa dör o en ny kommer det är livets gång men nu får du vaka lite över plutten morfar.

Nu känns det som allting vänder och saker och ting börjar gå bra. Det är såhär jag vill ha det. nu får det stanna bra ett tag. tack !